Juridiken behövs

 

Lag & rätt

Inledning

Juridiken blir allt viktigare när världen länkas samman mycket mer genom digital teknik. Det som är särskilt komplicerat är att rättssystemen ser så olika ut, och fungerar väldigt olika.

Det nordiska rättssystemet

Det nordiska systemen fungerar rätt så lika varandra, och den stora förändringen kommer när vi går över till det brittiska common law systemet. De nordiska systemen bygger ju på en teknikneutral modell där det är samma lagar online som offline, och det innebär att det inte spelar någon roll vilken teknik som används för att tex förmedla ett budskap.

Amerikansk lagstiftning

Nästa stora steg är det nordamerikanska systemet som också innehåller speciallagstiftning för delar av internet. Dock så har de en federal konstitution och en bill of rights. Sedan har de dessutom stor självständighet för delstaterna som har sin egen lagstiftning och sina egna domstolar. Bland annat så har de på delstatlig nivå egna lagar som berör bland annat Online Harassment (trakasserier på nätet). Att ha speciallagstiftning är ett stort steg åt ett annat håll jämfört med de nordiska länderna.

För att nu förstå det här bättre, så låt oss ta ett fiktivt exempel, nämligen trakasserier och hat via Facebook. Facebook är ett amerikanskt kommersiellt företag med säte i delstaten California. Det innebär för rättsskipningen att vid ett sådant här fall så tillämpas den delstatliga lagen, nämligen California Penal Code §§ 422, 653.2 och 653m.

Här kan ni läsa mer om de statuter som finns för respektive delstat vad gäller både cyberstalking och cybertrakasserier: http://www.ncsl.org/research/telecommunications-and-information-technology/cyberstalking-and-cyberharassment-laws.aspx

Med tanke på att alltfler verksamheter flyttar ut på nätet så blir det viktigt att lagstiftningen hänger med i utvecklingen. Speciellt som näthat, hot och kränkningar tyvärr blivit vardag på olika sociala plattformar. Ett annat område som påverkas av digitaliseringen är upphovsrätten. För, tyvärr är det många som skäl andras bilder och därmed saknar respekt eller förståelse för hur upphovsrätten fungerar.

Upphovsrätten i den digitala världen

I den digitala världen är det som så att upphovsrätten gäller även där. Upphovsrätten är bland annat skyddad i digital millenium copyright act. http://www.copyright.gov/legislation/dmca.pdf

Upphovsrätten är även skyddad i World Intellectual Property Organization, som har en omfattande lagstiftning på området. Här kan du läsa mer om vad som gäller upphovsrätten: http://www.wipo.int/copyright/en/

Cyberlagstiftning i USA

I och med internets snabba expansion så har det också uppstått ett nytt rättsområde. Nu ser vi hur alltfler delstater lagstiftar för att skydda användarna mot trakasserier och stalkning på nätet.

Det är den stora skillnaden när man jämför amerikansk lagstiftning med svensk teknikneutral lagstiftning. Dvs, med teknikneutral lagstiftning menar man att det inte spelar någon roll vilken teknik som används utan lagarna är samma oavsett teknik.

Här hittar ni en länk till vilka lagstiftningar som finns i de olika delstaterna:

http://www.ncsl.org/issues-research/telecom/cyberstalking-and-cyberharassment-laws.aspx

 

Juridik och sociala medier

 Vad är det juridiska problemet?

Det stora juridiska problemet med sociala medier är det som benämns "jurisdiktion". Problemet är att jurisdiktion knyts till en stat och ett territorium där staten utövar sin suveränitet. (Cryer et al.2010:43). Internet utgör ju som alla vet ett globalt världsomspännande nätverk och ryms därmed inte inom det som benämns jurisdiktion. Så, den rättsliga frågan blir då: Vem har den lagliga rätten att utreda och bestraffa eventuella brott på nätet?.

Svensk lagstiftning om förolämning och förtal

Förutom BrB 5 kap 1§ och 2§ (Förtal) så är också 3§ (Förolämpning) tillämplig på det som dessa fejkprofiler ägnar sig åt när de far runt och mobbar, trakasserar och kränker andra användare. Men, då krävs det ju att det eventuella brottet har begåtts på svenskt territorium. Det skulle kunna gå att undersöka med IP-spårning. Men, då krävs det att straffet för brottet är tillräckligt allvarligt för att en förundersökning först skall öppnas, och att brottet faller under allmänt åtal.

Cyberharassment och Cyberstalking

I amerikansk lagstiftning så skiljer man mellan Cybermobbning/Cyberbullying och Cyberharassment/trakasserier - Cyberstalking/cyberstalkning.

Vad menas då med Cyberharassment och Cyberstalking. Flera olika personer har försökt sig på att definiera vad som avses och det man kommit fram till hittills är:

"Cyber harassment and cyber stalking are often used synonymously to describe the actions of persons who relentlessly pursue others online with the intention of frightening or embarrassing the victim. Sometimes a harasser intends to teach the victim a lesson or solicit information from the victim, and stalkers generally want revenge or attention. Laws against cyber harassment vary depending on the country, and victims should report their case to local authorities. To prevent crimes from occurring, it is important for everyone to protect their identity while on the Internet.

 

There is no universal legal definition of cyber harassment, but it typically is defined as repeated, unsolicited, threatening behavior by a person or group using mobile or Internet technology with the intent to bother, terrify, intimidate, humiliate, threaten, harass or stalk someone else. The harassment can take place in any electronic environment where communication with others is possible, such as on social networking sites, on message boards, in chat rooms or through email. Posting a general opinion on a discussion board or in a forum is not considered cyber harassment". (http://www.wisegeek.org/what-is-cyber-harassment.htm).

 

I dagsläget är det många delstater som har infört en särskilt lagstiftning mot Cyberharassment och Cyberstalkning, vilket är ett gott tecken på att man förstår allvaret bakom problemet.

Här finns en lista på vilka delstater som infört denna lagstiftning:

http://www.ncsl.org/issues-research/telecom/cyberstalking-and-cyberharassment-laws.aspx

Fejkprofiler och brottet urkundsförfalskning respektive förvanskande av urkund

Ett annat alternativ som skulle kunna vara tillämpligt eftersom han använder sig av andra människors namn i profilerna är "urkundsförfalskning". Urkundsförfalskning regleras i BrB 14 kap 1§ , men även i 2§ (förvanskning av urkund). För urkundsförfalskning krävs att det är allvarligt och då är straffet fängelse i högst två år. Ringa brott däremot dvs "förvanskning av urkund" där är straffet lägre nämligen böter eller fängelse i högst sex månader.

Det som vi i Sverige kallar för "urkundsförfalskning" respektive "förvanskande av urkund" kallas i Amerikansk lagstiftning för False personation.

"False personation is the crime of falsely assuming the personal identity of another person to gain a benefit or to cause harm to the other person. For example, an individual who pretends himself/herself to be another person in order to wrongfully cash such other person’s paycheck commits false personation. A false personation does not require a person to alter her/his voice, to wear a disguise, or otherwise to change her/his characteristics or appearance. Hence, the offense of false personation requires a deliberate effort to pass oneself off as another. It is also called as false impersonation. “False personation is punishable as either a felony or a misdemeanor.”[ People v. Chardon, 77 Cal. App. 4th 205 (Cal. Ct. App. 1999)]". (http://definitions.uslegal.com/f/false-personation/)

Delstatliga lagstiftning mot nätmobbning (USA)

Här hittar ni en bra länk till hur man har lagstiftat på delstatsnivå i USA vad gäller nätmobbning. Så, jag kan verkligen säga att vi ligger långt efter här i Sverige. Men, det beror ju på att vi envisas med teknikneutral lagstiftning och nu ser vi ju att det inte fungerar. http://cyberbullying.us/Bullying_and_Cyberbullying_Laws.pdf

Media lagstiftning som också gäller sociala medier - centrala begrepp

Lagstiftningen för media och sociala medier blir allt viktigare att känna till då alltfler individer och företag är verksamma i olika sociala medier. Därför presenterar jag här tre mycket relevanta juridiska begrepp. De brukar i amerikansk lagstiftning betecknas som "brott".

Med defamation menas "Any intentional false communication, either written or spoken, that harms a person's reputation; decreases the respect, regard, or confidence in which a person is held; or induces disparaging, hostile, or disagreeable opinions or feelings against a person". 

(http://legal-dictionary.thefreedictionary.com/defamation)

Med slander menas "oral defamation, in which someone tells one or more persons an untruth about another which untruth will harm the reputation of the person defamed. Slander is a civil wrong (tort) and can be the basis for a lawsuit. Damages (payoff for worth) for slander may be limited to actual (special) damages unless there is malicious intent, since such damages are usually difficult to specify and harder to prove. Some statements such as an untrue accusation of having committed a crime, having a loathsome disease, or being unable to perform one's occupation are treated as slander per se since the harm and malice are obvious, and therefore usually result in general and even punitive damage recovery by the person harmed. Words spoken over the air on television or radio are treated as libel (written defamation) and not slander on the theory that broadcasting reaches a large audience as much if not more than printed publications). (http://legal-dictionary.thefreedictionary.com/slander)

Med Libel menas:

"to publish in print (including pictures), writing or broadcast through radio, television or film, an untruth about another which will do harm to that person or his/her reputation, by tending to bring the target into ridicule, hatred, scorn or contempt of others. Libel is the written or broadcast form of defamation, distinguished from slander which is oral defamation. It is a tort (civil wrong) making the person or entity (like a newspaper, magazine or political organization) open to a lawsuit for damages by the person who can prove the statement about him/her was a lie. Publication need only be to one person, but it must be a statement which claims to be fact, and is not clearly identified as an opinion. While it is sometimes said that the person making the libelous statement must have been intentional and malicious, actually it need only be obvious that the statement would do harm and is untrue. Proof of malice, however, does allow a party defamed to sue for "general damages" for damage to reputation, while an inadvertent libel limits the damages to actual harm (such as loss of business) called "special damages." "Libel per se" involves statements so vicious that malice is assumed and does not require a proof of intent to get an award of general damages. Libel against the reputation of a person who has died will allow surviving members of the family to bring an action for damages. Most states provide for a party defamed by a periodical to demand a published retraction. If the correction is made, then there is no right to file a lawsuit. Governmental bodies are supposedly immune for actions for libel on the basis that there could be no intent by a non-personal entity, and further, public records are exempt from claims of libel. However, there is at least one known case in which there was a financial settlement as well as a published correction when a state government newsletter incorrectly stated that a dentist had been disciplined for illegal conduct. The rules covering libel against a "public figure" (particularly a political or governmental person) are special, based on U. S. Supreme Court decisions. The key is that to uphold the right to express opinions or fair comment on public figures, the libel must be malicious to constitute grounds for a lawsuit for damages. Minor errors in reporting are not libel, such as saying Mrs. Jones was 55 when she was only 48, or getting an address or title incorrect. 2) v. to broadcast or publish a written defamatory statement". (http://legal-dictionary.thefreedictionary.com/libel)

 

Om olaga förföljelse - stalkning

Brottet olaga förföljelse, också känt som "stalkning" finns reglerat i Brottsbalken 4 kap 4B§. Detta har förts in i svensk lagstiftning relativt nyligen. På engelska är rubriceringen Stalking - dvs stalkning. Vad menar då våra lagstiftare med "förföljelse". Jo, de menar att en enskild individ upprepade gånger angriper, plågar, terroriserar eller utsätter en annan person för obehag tex genom att begå brott eller överträdelse mot en annan individ. Lagstiftningen slår också fast att det inte krävs något särskilt syfte för att förfölja. Lagen kräver i dagsläget att det ska handla om upprepade gärningar och att dessa gärningar ska utgöra ett led i en upprepad kränkning av personens integritet (Schultz.2013:71-72).

Ett annat av mina specialområden inom juridiken är folkrätt - internationell humanitär rätt som handlar om de lagar och regler som gäller i samband med väpnade konflikter.

Här kan ni läsa mer om detta spännande område som ständigt är aktuellt eftersom vi lever i en mycket orolig värld.

 

Folkrätt - Internationell Humanitär Rätt

Vad är då folkrätten? Ove Bring och Anna Körlof-Askholt använder följande defintion av folkrätt "Folkrätten är staternas och statssamfundets rättsordning. Man brukar säga att denna internationella rättsordning har två slags adressater, stater och internationella organisationer, och att dessa till följd av folkrättens regler är förpliktigade att handla på det ena eller andra sättet i förhållande till varandra". (Bring & Körlof-Askholt.2010:14)

Vi lever i en värld med alltmer konflikter och i vissa situationer går det över antingen i en icke-internationell väpnad konflikt eller internationell väpnad konflikt.

Här spelar FN (Världssamfundet) en stor roll. FN skall i första hand försöka lösa en konflikt på ett fredligt sätt. Detta därför att i FN-stadgan artikel 2(3) slås det fast att "staterna skall lösa sina internationella  tvister med fredliga medel på sådant sätt, att internationell fred och säkerhet samt rättvisan icke sätts i fara". FN kan nämligen agera inom ramen för kapitel 6 i FN-stadgan eller kapitel 7 i FN-stadgan. Kapitel 6 innebär att FN:s säkerhetsråd kan fatta beslut om att sätta in en fredsstyrka men då utan rätt att använda våld.

Kapitel 7 däremot innebär att FN:s säkerhetsråd har makten att fatta beslut om att sätta in en fredsstyrka som har rätt att använda våld (use of force).

Det normala tillståndet inom folkrätten är annars icke-våld och icke-intervention, vilket regleras i FN-stadgan artikel 2(4). Artikel 2(4) kallas ofta "våldsförbudet" och i denna artikel står det skrivet att "Alla medlemmar skola i sina internationella förbindelser avhålla sig från hot om eller bruk av våld, vare sig riktat mot någon annan stats territoriella integritet eller politiska oberoende, eller på annat sätt oförenligt med Förenta Nationernas ändamål".

Det finns också ett "interventionsförbud" inskrivet i artikel 2(4) och det lyder som så att "Ingen stat eller grupp av stater har rätt att direkt eller indirekt av vad skäl det vara må ingripa i en annan stats inre eller yttre angelägenheter. Följaktligen är väpnat ingripande och alla andra former av inblandning eller försök till hot mot staten som sådan eller mot staten i politiskt, ekonomiskt eller kulturellt hänseende en kränkning av folkrätten".

På hemmaplan här i Sverige så är det Försvarsdepartementet som ansvarar för genomförandet av Sveriges folkrättsliga skyldigheter. (Bring & Körlof-Askholt.2010:11)

Internationell humanitär rätt

Den internationella humanitära rätten regleras i första hand i "krigets lagar". Vi talar omfta om Genevekonventionerna. Hit hör förbudet mot att angripa civila, och man får heller inte angripa sjukvårdspersional och själavårdare. Dessutom finns det ett särskilt skydd för krigsfångar.

Även andra konventioner har tillkommit på området tex Haagkonventionerna, Londondeklarationen angående handelskrig till sjöss.

Genevekonventionernas kom till 1949 och kallas också för Röda Kors konventionerna eftersom de behandlar skyddet i krig av vissa grupper. Första Genevekonventionen behandlar sårade och sjuka i fält, Andra Genevekonventionen behandlar sårade, sjuka och skeppsbrutna till sjöss, Tredje Genevekonventionen behandlar krigsfångar, och Fjärde Genevekonventionen behandlar skydd för civilbefolkningen i bland annat ockuperade områden.

 För att förstå hur allt detta skall tillämpas så måste man förstå att inom Folkrätten och den internationella humanitära rätten så skiljer man mellan civila, icke-kombattanter och kombattanter.

Civil - Som civila anses alla personer som inte faller in under kategorierna kombattanter respektive icke-kombattanter. (Bring & Körlof-Askholt.2010:101)

Kombattantstatus - Kombattant definieras såsom medlemmar av en parts väpnade styrkor med undantag av sjukvårds och självavårdspersonal. En stridande parts väpnade styrkor består av alla organiserade väpnade styrkor, grupper och enheter som står under befäl av någon som inför denna part ansvarar för sina underlydandes uppförande. (Bring & Körlof-Askholt.2010:93)

Icke-kombattanter - Icke-kombattanter dvs civilförsvarspersonal, militär sjukvårdds- ohc själavårdspersonal mfl till försvarsmakten anknutna personer får inte använda vapenmakt för att skada eller nedkämpa fienden. En icke-kombattant har dock rätt att använda proportionerligt våld i självförsvar. Sjukvårds- och själavårdspersonal vid de väpnade styrkorna har särskilt folkrättsligt skydd under förutsättning att de kan identifieras. (Bring & Körlof-Askholt.2010:100)

Folkrätt respektive Mänskliga rättigheter

Folkrätten , eller som den också kallas "Internationell humanitär rätt" tillämpas när det är en väpnad konflikt (Non-International Armed Conflict) respektive Internationell väpnad konflikt (International Armed Conflict). Detta brukar förkortas NIAC och IAC. I den humanitär rätten ingår de mycket välkända Genevekonventionerna som bland annat reglerar hur man skall handskas med civila respektive kombattanter. Här regleras också om hur krigsfångar skall behandlas och att personer , platser , fordon och båtar markerade med röda korsets symbol, eller med röda halvmånen eller röda kristallen innehar en särskilt skydd och att de "inte" får attackeras.

Mänskliga rättigheter däremot blir aktuellt när det "inte" är en väpnad konflikt men att det är en politisk konflikt internt i landet utan att våld brukas.

 Folkrätt och Internationella fredsinsatser 

FN:s säkerhetsråd har den exklusiva makten att besluta om fredsoperationer. Det kan ske på två olika sätt. Antingen en fredsoperation med stöd av kapitel 6 i FN-stadgan, dvs klassiskt fredsbevarande och rätt till självförsvar. Dvs, inget offensivt våld tillåts. Det andra alternativet är att FN:s säkerhetsråd fattar beslut om en fredsoperation med stöd av kapitel 7 i FN-stadgan. Kapitel 7 innebär att man tillåter ett större mått av offenslivt våld för att som det heter "defense of the mandate".
Mandatet utarbetas av säkerhetsrådet och där står uttryckligen vad som får och skall genomföras. Det normala är att man försöker utarbeta ett godkännande från de konfliktande parterna just därför att fredsstyrkan inte skall bli part till konflikten och därmed kompbattanter. Under så kallade kapitel 7 mandat från säkerhetsrådet brukar man skriva in om "all necessary means/all necessary measures".
Det betyder att man får ta till det våld som behövs för att försvara mandatet , men att man skall hålla sig inom det som tillåts i den humanitära rätten. Detta därför att när en fredsstyrka kommer in där det råder en väpnad konflikt eller internationell väpnad konflikt så gäller internationell humanitär rätt dvs Genevekonventionerna. Men, man brukar också försöka hålla fast vid de mänskliga rättigheterna eftersom många EU-länder som bidrar med trupp till fredsinsatser har förpliktelser gentemot Europakonventionen och sitt hemland vad gäller mänskliga rättigheter tex förbud mot tortyr, att dödsstraff är förbjudet.
För att ytterligare reglera vad som får göras så ingås alltid ett status of forces agreement (SOFA) och man utarbetar också Rules of engagement (ROE). Där regleras och definieras vad olika länders trupper får göra, och vad de därmed inte kan deltaga i. Detta för att tydliggöra för force commander och contingent commande vad som gäller de olika trupper som ingår i fredsstyrkan.

Det stora problemet med internationella fredsinsatser är till en börjat att definiera vad som menas med en "fredsinsats". Här finns flera olika definitioner beroende på om man menar en traditionell fredsinsats eller om man menar fredsframtvingande operationer. Dvs, om det är en kapitel 6 insats eller en kapitel 7 insats. Nästa stora utmaning och problem i samband med internationella fredsinsatser är att avgöra vem som det eventuella brottet är "hänförbart till". Detta är svårt därför att när väl säkerhetsrådet har gett ett mandat för en fredsinsats genom att beslut om en resolution så skrivs det också så genomförs också en så kallad "Transfer of authority process" (ToA). Dvs, de länder som bidrar med trupp överlämnar trupp till tex FN eller Nato. Då blir frågan: vem agerar, är det sveriges som bidrar med truppen eller FN/Nato som har kommando över truppen och som utövar "effektiv kontroll" på marken. Här har Europadomstolen resonerat lite olika i olika fall. I vissa fall säger man att det är det land som bidrar med trupp som man kan hänföra ansvaret till, och i andra fall säger man att det är hänförbart till NATO/FN. När det är hänförbart till NATO eller FN , så innebär det att då blir det inget straff eftersom det finns viss immunitet för internationella organisationer inför domstolarna. För att reglera vad de olika trupperna får göra så har man en så kallad matris som kallas för "Rules of Engagement" (Roe). Där hittar den som är kommander på marken vilka trupper som finns tillgängliga och vad de olika trupperna får göra respektive inte göra. Det som gör det ännu mer tydligt är att man skriver ett så kallat "Status of Forces Agreement" (SoFa) mellan truppbidragarlandet och den organisation som har kommandot över trupperna dvs FN eller NATO. FN som internationell organisation har en standard "Sofa" som man brukar använda sig av som modell.

Definition av "International law - internationell rätt"

Eftersom jag skriver en hel del om International law och närliggande områden så tänkte jag att det kan vara bra med en tydlig definition, så alla läsare vet vad det handlar om.

Därför väljer jag att använda den definition som Basak Cali presenterar i boken International law for International relations.

International law definieras av författaren som: “The textbook definition that international law is the law that regulates relations between states gives us two important aspects of a definition of international law, namely that it is concerned with interstate regulation and that international law is different from other types of law”. (Cali.2010:5)

 

Viktiga rättskällor inom juridiken 

 

Juridisk information 

RÄTTSKÄLLOR:

 

EU RÄTT:

Europakonventionen:

http://www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/020521/bb9e3648d3ba4bc99876ca6c6485a221/europa_501104.pdf

EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna:

http://www.europarl.europa.eu/charter/pdf/text_sv.pdf

Europadomstolen:

http://www.echr.coe.int/ECHR/homepage_en

Europeiska Unionens Domstol:

http://curia.europa.eu/jcms/jcms/j_6/

 

European Union Agency for Fundamental Rights

http://fra.europa.eu/fraWebsite/home/home_en.htm

Offentlig upphandling inom EU

http://europa.eu/youreurope/business/profiting-from-eu-market/benefiting-from-public-contracts/sweden/index_sv.htm

 

 

SVENSK LAGSTIFTNING:

Länk till svensk juridik:

https://lagen.nu/

Sveriges Domstolar:

http://www.domstol.se/

Förvaltningslag (1986:223):

https://lagen.nu/1986:223

Utredning om ny förvaltningslag (SOU 2010:29)

http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/50/83/09ece60d.pdf

Den nya Plan- och bygglagen:

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20100900.htm

Jordabalk (1970:994) angående fastigheter, rättförhållanden mellan grannar, Arrende osv:

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19700994.htm

Nya rättsfall från Högsta Förvaltningsdomstolen:

https://lagen.nu/dom/nyheter/forvaltning.html

Lag (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet (FRA-lagen)

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20080717.htm

Den nya "Försvarsunderrättelsedomstolen":

http://www.undom.se/default.html

Lag om ändring i regeringsformen (SFS 2010:1408 ):

http://www.lagboken.se/files/SFS/2010/101408.PDF

Lag om allmän kameraövervakning:

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980150.htm

Lag om hemlig kameraövervakning:

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19951506.htm

Europeisk juridikportal:

https://e-justice.europa.eu/home.do?action=home&plang=sv

Socialförsäkringsbalk (2010:110)

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20100110.htm

Länk till "prejudikat" från Högsta Domstolen:

http://www.hogstadomstolen.se/Avgoranden/

Lag (2005:900) om förbud mot maskering i vissa fall

https://lagen.nu/2005:900

Återkallande av körkort – Transportstyrelsen

http://www.korkortsportalen.se/jag-har-forlorat-mitt-korkort/aterkallat/

Körkortslagen

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980488.htm

Körkortsförordningen

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980980.htm

 

LAGSTIFTNING – FINLAND:

Finlands lag:

http://www.finlex.fi/sv/laki/

Lissabonfördraget

 Regeringskansliet, Stockholm (2008)

Personuppgiftslag – Finland:

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1999/19990523

Lag om integritetsskydd i arbetslivet – Finland:

http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2004/20040759

Lag om dataskydd vid elektronisk kommunikation - Finland:

http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2004/20040516

Lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet – Finland:

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1999/19990621

Lag om medborgarinitiativ – Finland:

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2012/20120012 

Självstyrelselag för Åland – Finland:

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1991/19911144?search[type]=pika&search[pika]=Offentlighet%20och%20sekretess

Strålskyddslag – Finland:

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1991/19910592?search[type]=pika&search[pika]=Offentlighet%20och%20sekretess

Lag om privat hälso- och sjukvård – Finland:

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1990/19900152?search[type]=pika&search[pika]=Offentlighet%20och%20sekretess

Kommunallag – Finland:

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1995/19950365?search[type]=pika&search[pika]=Offentlighet%20och%20sekretess

Lag om internationell rättshjälp i straffrättsliga ärenden

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1994/19940004?search[type]=pika&search[pika]=Offentlighet%20och%20sekretess

Miljöskyddslag – Finland:

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2000/20000086?search[type]=pika&search[pika]=Offentlighet%20och%20sekretess

Finlands Grundlag:

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1999/19990731?search[type]=pika&search[pika]=Offentlighet%20och%20sekretess

Skjutvapenlag – Finland:

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1998/19980001?search[type]=pika&search[pika]=Offentlighet%20och%20sekretess

Bokföringslag – Finland:

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1997/19971336?search[type]=pika&search[pika]=Offentlighet%20och%20sekretess

Djurskyddslag – Finland:

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1996/19960247?search[type]=pika&search[pika]=Offentlighet%20och%20sekretess

Lag om beskattningsförfarande – Finland:

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1995/19951558?search[type]=pika&search[pika]=Offentlighet%20och%20sekretess

Lag om internationella förpliktelser som gäller informationssäkerhet – Finland:

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2004/20040588?search[type]=pika&search[pika]=Offentlighet%20och%20sekretess

Utlänningslag – Finland:

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2004/20040301?search[type]=pika&search[pika]=Offentlighet%20och%20sekretess

Lag om pension för arbetstagare – Finland:

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2006/20060395?search[type]=pika&search[pika]=Offentlighet%20och%20sekretess

Livsmedelslag – Finland:

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2006/20060023?search[type]=pika&search[pika]=Offentlighet%20och%20sekretess

Lag om skatteuppbörd – Finland:

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2005/20050609?search[type]=pika&search[pika]=Offentlighet%20och%20sekretess

Lag om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar – Finland:

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2007/20070381?search[type]=pika&search[pika]=Offentlighet%20och%20sekretess

Lag om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar – Finland:

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2007/20070370?search[type]=pika&search[pika]=Offentlighet%20och%20sekretess

 

Lag om grundläggande utbildning – Finland:

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1998/19980628

 

Barnskyddslag – Finland:

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2007/20070417

Lag om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården 29.4.2005/272 – Finland:

 

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2005/20050272

Socialvårdslag – Finland:

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1982/19820710

 

Domar/avgöranden från Högsta Förvaltningsdomstolen – Finland:

http://www.hfd.fi/17359.htm

 

Lag om övervakningsstraff 8.4.2011/330 (Finland)

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2011/20110330

Regeringens proposition om Lag om övervakningsstraff (Finland)

http://217.71.145.20/TRIPviewer/show.asp?tunniste=RP+17/2010&base=errp&palvelin=www.eduskunta.fi&f=WORD&kieli=ru

Lagutskottets betänkande om Lag om övervakningsstraff (Finland)

http://www.eduskunta.fi/faktatmp/utatmp/akxtmp/laub_30_2010_p.shtml

 

 

Rättegång i förvaltningsdomstolen – Finland:

http://www.om.fi/text/sv/Etusivu/Julkaisut/Esitteet/Oikeudenkayntihallintooikeudessa/pagename/esite/Tulosta

Finlands förvaltningsdomstolar

http://www.oikeus.fi/7803.htm

Avgörandepraxis Finlands förvaltningsdomstolar

http://www.oikeus.fi/11716.htm

Lag om förvaltningsdomstolarna 26.3.1999/430 – Finland

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1999/19990430

Förvaltningsprocesslag 26.7.1996/586 - Finland

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1996/19960586

 

Lag om offentlig upphandling 30.3.2007/348

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2007/20070348

Lag om upphandling inom sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster 30.3.2007/349

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2007/20070349

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om offentlig upphandling och lag om upphandling inom sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster

http://217.71.145.20/TRIPviewer/show.asp?tunniste=RP+50/2006&base=errp&palvelin=www.eduskunta.fi&f=WORD&kieli=ru

Upphandling , lagar, förordningar och EU-direktiv från Finland

http://www.upphandling.fi/sv/lagstiftning/upphandlingslagar/Sidor/default.aspx

 

Lag om offentlig upphandling 30.3.2007/348

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2007/20070348

 

Lag om upphandling inom sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster 30.3.2007/349

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2007/20070349

 

Förvaltningslag 6.6.2003/434

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2003/20030434

 

Lag om export av försvarsmateriel 8.6.2012/282

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2012/20120282

 

Lag om tillsyn över utlänningars företagsköp 13.4.2012/172

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2012/20120172

 

Lag om republikens presidents kansli 24.2.2012/100

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2012/20120100

 

Adoptionslag 20.1.2012/22

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2012/20120022

 

 

Lag om medborgarinitiativ

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2012/20120012

 

Lag om offentlig försvars- och säkerhetsupphandling 29.12.2011/1531

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2011/20111531

 

Lag om bedömning av informationssäkerheten i myndigheternas informationssystem och datakommunikation 22.12.2011/1406

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2011/20111406

 

Konkurrenslag 12.8.2011/948

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2011/20110948

 

Lag om privat socialservice 22.7.2011/922

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2011/20110922

 

Konsumentsäkerhetslag 22.7.2011/920

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2011/20110920

 

Lag om leksakers säkerhet 18.11.2011/1154

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2011/20111154

 

Lag om mottagande av personer som söker internationellt skydd 17.6.2011/746

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2011/20110746

 

Gruvlag 10.6.2011/621

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2011/20110621

 

Vattenlag 27.5.2011/587

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2011/20110587

 

Lag om utsläppshandel 8.4.2011/311

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2011/20110311

 

Postlag 29.4.2011/415

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2011/20110415

 

Körkortslag 29.4.2011/386

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2011/20110386

 

Räddningslag 29.4.2011/379

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2011/20110379

 

Viltförvaltningslag 18.2.2011/158

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2011/20110158

 

Utlänningslag – Finland:

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2004/20040301

Lag om mottagande av personer som söker internationellt skydd

http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2011/20110746

Ny polislag – Finland

http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2011/20110872?search%5Btype%5D=pika&search%5Bpika%5D=Polislag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Migrationsverket i Finland

http://www.migri.fi/

 






Regeringens Propositioner - Finland: 

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till

lag om flygplatsnät och flygplatsavgifter

RP 313/2010 rd

http://www.finlex.fi/sv/esitykset/he/2010/20100313.pdf



Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning om ordnandet av

uppgifter som gäller besiktning och enskilt godkännande av fordon

RP 314/2010 rd

http://www.finlex.fi/sv/esitykset/he/2010/20100314.pdf

 

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till

lag om utsläppshandel

RP 315/2010 rd

http://www.finlex.fi/sv/esitykset/he/2010/20100315.pdf

 

Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av tilläggsprotokollet till Europarådets konvention om IT-relaterad brottslighet om kriminalisering av gärningar av rasistisk och främlingsfientlig natur begångna med hjälp av datorsystem och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i tilläggsprotokollet som hör till området för lagstiftningen samt till lagar om ändring av strafflagen och av 15 § i lagen om tillhandahållande av informationssamhällets tjänster

RP 317/2010 rd

http://www.finlex.fi/sv/esitykset/he/2010/20100317.pdf

 

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till

lag om rättegångsbiträden med tillstånd och till vissa lagar som har samband med den

RP 318/2010 rd

http://www.finlex.fi/sv/esitykset/he/2010/20100318.pdf

 

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till

lagstiftning om fångtransport

RP 319/2010 rd

http://www.finlex.fi/sv/esitykset/he/2010/20100319.pdf

 

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till

biobankslag och lagar om ändring av lagen om användning av mänskliga organ, vävnader och celler för medicinska ändamål och lagen om patientens ställning och rättigheter

RP 325/2010 rd

http://www.finlex.fi/sv/esitykset/he/2010/20100325.pdf

 

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om offentlig upphandling och lag om upphandling inom sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster

http://217.71.145.20/TRIPviewer/show.asp?tunniste=RP+50/2006&base=errp&palvelin=www.eduskunta.fi&f=WORD&kieli=ru

 

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till

lagar om ändring av lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet och lagen om behandling av personuppgifter vid gränsbevakningsväsendet samt av vissa lagar som har samband med dem RP 66/2012 rd

http://www.finlex.fi/sv/esitykset/he/2012/20120066.pdf

 

RP 149/2011 rd

 

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till godkännande av tilläggsprotokollet till konventionen om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter och av de förklaringar som ska avges i fråga om konventionen samt till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i tilläggsprotokollet som hör till området för lagstiftningen

http://www.finlex.fi/sv/esitykset/he/2011/20110149.pdf

 

RP 144/2011 rd

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av kommunikationsmarknadslagen och 10 och 24 § i lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation

http://www.finlex.fi/sv/esitykset/he/2011/20110144.pdf

 

RP 143/2011 rd

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till

lag om brottsbekämpning inom försvarsmakten och till

vissa lagar som har samband med den

http://www.finlex.fi/sv/esitykset/he/2011/20110143.pdf

 

 



 

INTERNET LAGSTIFTNING:  

Internet law - Legal Guide:

http://www.isoc.org/internet/law/

 

AMERIKANSK LAGSTIFTNING: 

U.S. Constitution:

http://www.archives.gov/exhibits/charters/constitution.html

Bill of Rights in the U.S. Constitution:

http://www.ratical.org/co-globalize/BillOfRights.html

 

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I AMERIKA:

American Convention on Human Rights:

http://www.hrcr.org/docs/American_Convention/oashr.html

 

FRI- OCH RÄTTIGHETER I KANADA:

Canadian Charter of Rights and Freedoms: 

 

 

http://laws-lois.justice.gc.ca/eng/Charter/CHART_E.pdf

 

JURIDISK DOKTRIN

Tidskriften "Dagens juridik":

http://www.dagensjuridik.se/

 

Christina Wainikka

Företagshemligheter - En introduktion

Studentlitteratur, Lund (2010)

 

Håkan Hydén

Rättsregler - En introduktion till juridiken

Studentlitteratur, Lund (2001)

 

Håkan Gabinus Göransson mfl

Diskrimineringslagen

Norstedts Juridik, Stockholm (2011)

 

Tomas Israelsson

Offentlig kontroll enligt livsmedelslagen

Studentlitteratur, Lund (2006)

 

Kristina Hedlund Thulin , Malin Greenhill

Lika i värde och rättigheter - Om mänskliga rättigheter

Norstedts Juridik, Stockholm (2008)

 

Jack Donnelly

Universal Human Rights In Theory & Practice

Cornell University Press (2003)

 

Rhona K.M. Smith

International Human Rights

Oxford University Press (2010)

 

Håkan Strömberg

Allmän förvaltningsrättDa

Liber, Malmö (2011)

 

Wiweka Warnling-Nerep

En introduktion till förvaltningsrätten

Norstedts Juridik, Stockholm (2008)

 

Alf Bohlin , Wiweka Warnling-Nerep

Förvaltningsrättens grunder

Norstedts Juridik, Stockholm (2007)

 

Christine Gray

International Law and the Use of Force

Oxford University Press (2008)

 

Darren J O´Byrne

Human Rights - An Introduction

Pearson Education (2003)

 

Antonio Cassese

International Law

Oxford University Press (2005)

 

Wiweka Warnling-Nerep , Annika Lagerqvist Veloz Roca, Jane Reichel

Statsrättens grunder

Norstedts Juridik (2011)

 

Ryberg-Welander, Lotti

Socialförsäkringsrätt: om ersättning vid sjukdom

Norstedts juridik (2011)

 

Thunved, Anders

Nya sociallagarna. Med kommentarer, lagar och förordningar som de lyder den 1 januari 2012

Norstedts Juridik (2012)

 

 

 

 

INTERNATIONELLA AVTAL OCH EU DIREKTIV:

ACTA avtalet - Rådets förslag till beslut:

http://www.webcitation.org/651TgzVzC

Europaparlamentets och rådets IPRED-direktiv "skydd för immaterialla rättigheter":

http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CONSLEG:2004L0048:20040520:SV:PDF

Ändringsförslag angående IPRED-direktiv:

http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2006:0168:FIN:SV:PDF

 

FÖRARBETEN/UTREDNINGAR:

Utredning "En reformerad grundlag" (SOU 2008:125)

 

http://www.regeringen.se/content/1/c6/11/77/44/3623172e.pdf

SOU 2009:87 "En ny kameraövervakningslag":

 

http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/46/70/d6fdb86d.pdf

Ds 2011:1 "Olovlig fotografering":

 

http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/95/70/696e74c9.pdf

 

Signalspaning för polisiära behov – SOU 2009:66

http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/99/11/e20e1ef6.pdf

 

Uppföljning av signalspaningslagen – SOU 2011:13

http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/16/01/36/1124bbcc.pdf

 

En ny förvaltningslag – SOU 2010:29

http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/50/83/09ece60d.pdf

 

 

Utredning om ny Socialförsäkringsbalk - SOU 2005:114

http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/58/40/e7d6d3c9.pdf

http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/58/40/a6e33c4e.pdf

http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/58/40/510d6689.pdf

http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/58/40/71efcad2.pdf

http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/58/40/80f67f88.pdf

http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/58/40/4c2730a8.pdfhttp://www.regeringen.se/content/1/c6/05/58/40/4c2730a8.pdf

http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/58/40/bc733cc2.pdf

http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/58/40/7fe9cf71.pdf

http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/58/40/0af5eee4.pdf

 

 

Påföljdsutredningen (SOU 2012:34):

Del 1: http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/40/93/2b020407.pdf

Del 2: http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/40/93/85402fe0.pdf

Del 3: http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/40/93/dffc1965.pdf

Del 4: http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/40/93/41f76e4c.pdf

 

 

Utredning om Nystartszoner SOU 2012:50

http://www.sou.gov.se/pdf/Nystartszoner%202012_50%20fullst%C3%A4ndig.pdf

 

 

Bostadstaxeringsutredningen – avveckling eller förenkling SOU 2012:52

http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/75/33/2e209b7a.pdf

 

 

Yttrandefrihetskommitténs slutbetänkande "En översyn av tryck- och yttrandefrihet" SOU 2012:55

http://www.sou.gov.se/pdf/2012/SOU%202012_55_vol1_total.pdf

http://www.sou.gov.se/pdf/2012/SOU%202012_55_vol1_del1.pdf

http://www.sou.gov.se/pdf/2012/SOU%202012_55_vol1_del2.pdf

http://www.sou.gov.se/pdf/2012/SOU%202012_55_Del2_Bilagor_hela.pdf

http://www.sou.gov.se/pdf/2012/SOU%202012_55_Del2_Bilagor1-8_I%20av%20II.pdf

http://www.sou.gov.se/pdf/2012/SOU%202012_55_Del2_Bilagor9-10_II%20av%20II.pdf

 

 

Mot det hållbara samhället – resurseffektiv avfallshantering – SOU 2012:56

http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/76/28/2e98efe8.pdf

 

Regeringens Proposition 2011/12:178 – Lag om uthyrning av arbetstagare
http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/94/35/41ddb1b4.pdf 

 

 

 

 

 

LAGRÅDSREMISSER:  

  Lagrådsremiss "Kränkande fotografering":

http://www.regeringen.se/content/1/c6/18/73/60/08f8404a.pdf

 

Lagrådsremiss Socialförsäkringsbalk:

http://www.regeringen.se/content/1/c6/09/44/50/4433c086.pdf

http://www.regeringen.se/content/1/c6/09/44/50/0efd0bbe.pdf

 

 

Propositioner från Regeringen:

Prop.2008/09:200 Socialförsäkringsbalk:

 

http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/79/83/9f85ddf7.pdf

http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/79/83/11ddefbe.pdf

http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/79/83/e14ad31e.pdf

 

Examensarbete om Rätten till Domstolsprövning av Förvaltningsbeslut:

 

Ett mycket intressant examensarbete från Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet som berör det här med "Rätten till domstolsprövning av förvaltningsbeslut" och då kopplat till just Art 6.1 i Europakonventionen

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/9889/1/Examensarbete%20av%20Sofia%20Ardeke%20%20Camilla%20Wagnervik.pdf

 

Beslut från Justitiekanslern angåendeKlagomål mot Arbetsförmedlingen med anledning av att en placering inom jobb- och utvecklingsgarantin har avbrutits

http://www.jk.se/sv-SE/Beslut/Tryck-OchYttrandefrihetsarenden/1856-11-30.aspx